På många utvecklingssamtal eller andra möten kan elever få höra att de behöver tänka på eller bli bättre på att klara av vissa saker som påverkar klassrumsklimatet och möjligheterna för alla elever att lära sig. Ofta kan vi då använda ganska övergripande formuleringar som att eleven behöver visa respekt för sina klasskamrater eller göra sitt bästa för att bidra till studieron i klassrummet. Dessa formuleringar kan kanske i många fall bli för vaga och samtalet kanske inte resulterar i önskad förändring.
Ibland har man kanske som lärare en förväntan om att eleven ska förändra sitt beteende med hjälp av att vårdnadshavarna ska ha ett samtal med eleven, och då denna förändring inte alltid sker kan man kanske bli frustrerad över dialogen med vårdnadshavarna. Det är mycket svårt för vårdnadshavare att påverka elevens agerande i skolmiljön då den skiljer sig väldigt mycket åt emot hemmiljön, men vårdnadshavarnas roll är ju såklart viktig när det gäller att uppmuntra och påminna eleven om vad man tillsammans har kommit överens om.
Jag tänker att såväl elev, som vårdnadshavare, behöver få en tydligare bild över vilka förväntningar lärare har på det som man skulle kunna kalla klassrumsfärdigheter och jag tror även att det skulle hjälpa lärare att tydligare kunna prioritera vilka klassrumsfärdigheter eleverna i klassen behöver stöttas i att utveckla, dvs. vad man som lärare behöver fokusera ledarskapet i klassrummet kring.
Jag tänker även att man behöver fokusera positivt på ett antal (inte för många åt gången) färdigheter som man tillsammans kommer överens om ska vara de uppdrag man kommer att fokusera på och följa upp vid nästa möte.
För att göra samtalet så positivt som möjligt har jag därför arbetat fram ett samtalsunderlag där man tillsammans med elev och vårdnadshavare kan gå igenom vilka utmaningar eleven har vad gäller de förväntningar läraren har på olika klassrumsfärdigheter. Dessa utmaningar blir ju även lärarens utmaningar att fokusera på framöver.
Jag vill understryka att det för många elever är reella utmaningar som ofta kan hänga samman med de svårigheter som till exempel olika funktionsnedsättningar kan innebära. Att förstå och klara av den sociala interaktionen med ett stort antal personer, samtidigt som man ska kunna planera, fokusera, organisera och utföra uppgifter, kunna stå emot impulser samt reglera sina affekter – det kräver mycket och kostar energi.
Jag tänker att det i de flesta fall finns en stor samsyn kring vilka utmaningar som finns och en gemensam önskan om att förändra och utveckla färdigheter som är önskvärda och bidrar till ett positivare klassrumsklimat. Min förhoppning är att det ska bli lättare att nå önskad utveckling om vi tar hjälp av ett samtalsunderlag som detta.